Mangling i Wachovia

By backisbloggen

Har man följt Capitals en lång säsong så borde väl nåt ha gått in, så jag kanske inte borde vara förvånad över att jag tippade rätt den här gången.

6-3 (3-1, 1-1, 2-1) till Philadelphia, som gick ut och fortsatte på den inslagna linjen från i söndags.

Elakare, hårdare, skoningslösare – ja, ett ”in your face”-team som Bruce kallade dom för ett tag sedan.

Caps gav aldrig upp, det gör Caps aldrig, men Flyers spände liksom musklerna ännu mer när det behövdes.

Gick från 1-1 till 3-1 på 22 sekunder i första perioden.

Gjorde 4-2 i powerplay med bara sekunder kvar av andra.

Och så satte Mike Richards en straff till 5-3 i tredje perioden, och själva avrättningen skedde sedan i öppen bur med 1.05 kvar.

*

Matchens, och matchseriens så här långt, man heter Danny Briere. Han värvades till Flyers från Buffalo för att vinna matcher åt laget, nu levererar han. Två mål och ett assist, fyra mål totalt på de tre matcherna.

*

Bäckissiffror: speltid 24.13, 20 byten, +-0.

*

Bäckiskedjan hade större problem än någonsin att komma till.

Det var så illa så att Ovetjkin inte sa ett ord till media efteråt.

- Det är tydligt att Flyers siktat in sig på dem, varje gång nån av dem nuddar pucken blir dom tacklade, säger Mike Green som bevittnat allt från sin backplats.

- Vi måste hitta en väg att möta det där, säger han också till AP.

*

Ja, men hur?

Tiden rinner i väg.

*

Eric Fehr gjorde slutspelsdebut - och satte 1-1 direkt.

*

Mike Green gjorde mål igen och det är ju bra. Men i övrigt har jag känslan av att Caps backspel blivit lite sämre i kvartsfinalerna. Slarvigare. Ett trötthetstecken?

*

Brooks Laich tände hoppet en liten stund med sitt 4-3-mål med mindre än fem minuter kvar, det målet granskades länge på video för en misstänkt hög klubba.

*

Före nedsläpp sjöng en kvinna som hette Lauren Hart, dotter till nån Philadelphiakändis som hette Gene Hart, ”God Bless America” tillsammans med Kate Smith som syntes på bilder på jumbotronen. Smith har tydligen gjort en version av sången som blivit synonymt med Flyers sedan mitten av 70-talet.

Det verkar som det där tände publiken. Och spelarna.

*

Som sagt, Caps ger aldrig upp och det är nya förutsättningar i Philly på torsdag – men sex mål var det väldigt länge sedan laget släppte in.

*

Nu ska jag till Malmö på fotboll, medelst tåg och flyg. Väckarklockan var det onödigt att jag ställde för nån med en ettrig trädgårdsmaskin av nåt slag här utanför hann före.

*

Hårdfakta från Flyersmatch 3 hittar ni här.

Ett svar till “Mangling i Wachovia”

  1. Jimmy säger:

    Den stora frågan är dock: Hur kunde Buffalo släppa Briere? Och Drury? Och Campbell? Good luck in Malmoe.

Lämna ett svar